Vi som var så lyckliga

”Kanske var paranoian den enda sanningen i ett liv av lögn” skriver Peter Kadhammar i sin nyutkomna bok ”Vi som var så lyckliga. Liv och död i en kommunistisk diktatur.” Diktaturen i fråga är Enver Hoxhas Albanien som Kadhammar känner väl. Boken bygger på samtal med den härskande nomenklaturan som alla hade det gemensamt att de bodde i ”kvarteret”, en avskild och bevakad del av Tirana. Här härskar skräcken. ”Jag övervakar mig, du övervakar mig… Doktorn övervakade oss och för att överleva övervakade vi honom.” Det är också ett klansamhälle där släktskap och hedersregler (”kanun”) spelar en större roll än politiken.

Allt detta illustreras genom historien om premiärminister Mehmet Shehus fall. Shehu var Hoxhas närmaste man genom hela uppbygget av den socialistiska staten. 1981 vill hans son Skender förlova sig. Problemet är bara att flickan har en dålig ”biografi”, dvs någon släkting till henne har varit fiende till regimen. Hoxha ger först sitt godkännande till förhållandet men utnyttjar det sen till att sätta igång en kampanj mot Shehu. Dennes enda brott är just detta, sonens dåliga flickvän. Shehu förstod vart det hela skulle leda och tog sitt liv. Då visade Hoxha upp ett två år gammalt brev där Shehu utpekades som spion. Var han det? Det verkar inte troligt, då hade inte Hoxha behövt ta den något krystade omvägen via sonen.

För Shehus söner gick det illa. De tillbringade många år i fångenskap och straffarbete. Tilläggas kan att Skender så småningom hamnade i Stockholm där han gick på KTH. Han kom att lära känna Åke Wiberg som var vän med Bosse Jansson och som bidragit till min bok. Skenders flickvän flyttade till USA och de återsågs aldrig.

Kadhammar använder tekniken ”en kör av röster” som han lånat av nobelpristagaren Aleksijevitj. Det är först i slutet av  boken som man förstår hur alla röster hänger ihop och att de leder fram till berättelsen om Shehus fall. Det är skickligt gjort, en läsvärd och intressant skildring av en verklighet som avsevärt skilde sig från den som målades upp av Svensk-albanska föreningen och som vi fick se på våra resor dit.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3 May 2017