Bloggar Om Bosse Jansson

Vi som var så lyckliga

3 maj 2017

”Kanske var paranoian den enda sanningen i ett liv av lögn” skriver Peter Kadhammar i sin nyutkomna bok ”Vi som var så lyckliga. Liv och död i en kommunistisk diktatur.” Diktaturen i fråga är Enver Hoxhas Albanien som Kadhammar känner väl. Boken bygger på samtal med den härskande nomenklaturan som alla hade det gemensamt att de bodde i ”kvarteret”, en avskild och bevakad del av Tirana. Här härskar skräcken.

Fortsätt läs →

Artikel från 1981

2 nov 2016

Fallet Bosse Jansson har regelbundet omtalats i media. På Flashback har en av de flitiga detektiverna lagt upp den här artikeln från Svenska dagbladet, 15 mars 1981.

Röster om Bosse. Arbetskamraten P.

11 okt 2016

P Jobbade med Bosse på Posten Stockholm 4. Han var med den sista kvällen då Bosse och några andra arbetskamrater såg en pjäs av Fria Protetatern och sedan tog en öl tillsammans. Den kvällen briljerade Bosse med sina kunskaper om huvudstäder i världen, något som också Åke W berättar om i radiodokumentären.

”Bosse var med i det radikala gänget men han var inte direkt med i umgänget. Vi hade en facklig studiecirkel där han deltog. Han höll sig mycket för sig själv, var inte med när vi gick på fotboll eller var ute och drack öl. En kille som satt bredvid honom på jobbet brukade ”tracka” honom. Han tyckte att Bosse mumlade för sig själv och retade sig på det.

Alla visste väl att han höll på med svensk-albanska och vi kände till att han brukade använda sina ledigheter till att resa. När han försvann tog vi det först med en klackspark. Det tog ett tag innan man fattade att det hänt något på allvar. Den som reagerade var Åke W, det var han som slog larm."

Ingen försvinner spårlöst

22 sep 2016

Efter att Bosse Jansson sagt hej då utanför Svensk-albanskas lokal i Kristineberg, den 3 april 1976, finns inga spår efter honom. Men ingen människa försvinner spårlöst. Vi finns kvar i vår omgivning, hos människor som känt oss. Den försvunne lämnar efter sig oroliga och undrande vänner och släktingar. För dem väntar en aldrig avslutad sorgeprocess. Någonstans närs alltid hoppet att personen en dag på ett magiskt sätt ska dyka upp.

Bosse hade några släktingar som han ibland träffade. Hans vänner fanns i de politiska kretsarna, Svensk-albanska, SKP och FNL-gruppen. När mötte jag själv honom första gången? Jag vet faktiskt inte. Vi gick i samma skola, han gick två klasser under mig men jag kände flera i hans klass så jag antar att han var en sån som man morsade på utan att direkt känna. 1968 kom han med i det som kallades 27-majrörelsen, något som bildades på universitetet efter kårhusockupationen. Där var jag också med. Men det är från Svensk-albanska jag minns honom bäst. Han ledde en studiecirkel inför vår resa till Albanien 1973 (den resan blev inställd men det är en annan historia).

Jag kan alltså inte påstå att jag kände Bosse Jansson särskilt väl men ändå tillräckligt väl för att aldrig ha kunnat släppa hans försvinnande. Kanske har skrivandet av boken varit en del av en terapeutisk process för att äntligen bli fri från historien. Jag har försökt att kliva in i hans huvud. Hur kan han ha haft det som barn? Hur mådde han efter föräldrarnas död? Vad lockade honom med Albanien?

Om jag har lyckats får andra bedöma. Min förhoppning är att ingen ska ta illa upp av min beskrivning eller tycka att jag förtalar den försvunne. Det har aldrig varit min avsikt, bara att lyfta fram honom som en hel människa.

Rykten om vart Bosse tog vägen

21 jun 2016

 

Vid alla försvinnanden uppstår alltid rykten om vad som hänt. Mer eller mindre diffusa vittnesmål dyker upp  om att den försvunne setts på olika ställen i landet eller utomlands. I fallet Bosse  har det varit ovanligt glest med sådana uppgifter.

Fortsätt läs →

Artikel ur Aftonbladet

16 jun 2016

Spårlösa försvinnanden har alltid fascinerat. Fallet Bosse Jansson får nog sägas vara ett av de märkligaste svenska fallen och det omnämns fortfarande i pressen.

Fortsätt läs →

Albanska ambassaden

24 apr 2016

De alltid lika uppmärksamma detektiverna på Flashback har korrigerat mig, angående min blogg från den 17 mars där jag föreslog att Bosse kunde ligga begraven på albanska ambassadens tomt. Ambassaden flyttade inte till villan på Lidingö förrän 1991. Dessförinnan låg den på Tyrgatan 3, där nu estniska ambassaden ligger.

Man kanske skulle höra med estländarna om de hittat något konstigt i trädgården...

 

 

 

 

Bild på Bosse

5 apr 2016

Så här såg han ut, den försvunne brevbäraren

Fortsätt läs →

Fyrtio år sedan

4 apr 2016

Den tredje april är det precis fyrtio år sedan Bosse Jansson sist sågs i livet.

Fortsätt läs →

En märklig anteckning

31 mar 2016

 

På sitt utredningsblad har polisen Paul Haglind häftat fast en liten lapp.

 

Fortsätt läs →

Teorier 4. Hoppade Bosse av?

24 mar 2016

Inget tyder på en olycka eller ett brott och det finns inga direkta tecken på självmord. Kan det finnas någon annan förklaring till Bosse Janssons spårlösa försvinnande? Hoppade han av alltihop, lämnade Sverige, bytte identitet? Låt oss hypotetiskt granska den möjligheten.

Fortsätt läs →

Teorier 3. Dödad av politiska skäl?

17 mar 2016

Om det var ett politiskt motiverat mord, vad kunde bakgrunden då ha varit? Det var inte så att kommunister i Sverige vid den här tiden riskerade att bli mördade av politiska meningsmotståndare. Det alternativet kan vi nog utesluta. Var det ett verk av en utländsk säkerhetstjänst? Detta var under det kalla kriget, bägge sidor hade agenter, även i Sverige. Det hände att agenter bytte sida eller var dubbelagenter men sådant hörde till spelet. Man brukade inte mörda varandra för det.

Fortsätt läs →

Teorier 2. Härjade en seriemördare på Söder?

9 mar 2016

I augusti 1978, två år efter Bosse Janssons försvinnande, försvinner ännu en ung man spårlöst från Södermalm. Han hette Ulf Jarner, var 25 år, kom från Finland men arbetade i Stockholm över sommaren. Han hade ringt till sina föräldrar och berättat att arbetet var slut för säsongen och att han skulle resa tillbaka till Helsingfors på måndagen den 28 augusti. Den morgonen observerades han på Nordbanken i Gamla stan då han löste in sin avlöningscheck. Efter det har ingen sett honom. Bortsett från en bag som han brukade bära med sig fanns hans tillhörigheter kvar på hotellet där han bodde.
Notabelt är att Jarner bodde på Östgötagatan, bara 50 meter från Bosse Janssons bostad på Folkungagatan.

Fortsätt läs →

Teorier 1: Självmord

3 mar 2016

3 april 1976 sågs Bosse Jansson senast. Ingen vet vad som hände sedan. I några bloggar här tänker jag nu gå igenom de vanligaste teorierna om vad som kan ha hänt.


Självmord
Varför bestämmer man sig för att ta sitt liv? Antingen för att man lider av en svår depression eller för att man befinner sig i en livssituation som man inte hittar någon utväg ifrån. Vi vet inte om Bosse var deprimerad. Han var en person som inte visade mycket av vad han kände och som inte släppte någon nära inpå sig. Hans liv hade varit traumatiskt runt åren 1969-1971 då först hans mamma, som han var mycket fäst vid, dog, och sedan hans pappa. Men försvinnandet skedde fem år senare. Hade den sorg han burit på sedan dess plötsligt blivit för stor?

Fortsätt läs →

Bosse Jansson var förmögen

24 feb 2016

Alla som kände Bosse har vittnat om att han levde mycket spartanskt. Han gick hem och åt på lunchen, han köpte sällan nya kläder osv. Sina pengar tycks han ha lagt på skivor (han hade en stor skivsamling) och böcker. Dessutom vet vi att han reste mycket. Under en lång tid arbetade han bara deltid på posten. Även om han var sparsam är det svårt att förstå hur han fick råd med dessa resor.

Fortsätt läs →

← Äldre inlägg